Tvååriga yrkesprogram med frivilligt tredje år för högskolebehörighet

Reformen omstrukturerar befintliga yrkesprogram (ungefär 40 % av gymnasieeleverna) snarare än att skapa nya platser: tvåårig kärna + frivilligt tredje år ger i praktiken oförändrat antal elevår – de som vill ha högskolebehörighet läser år tre som i dag, övriga slutar tidigare (en möjlig besparing som ej prissatts här). Statens nya nettokostnad är själva genomförandet: reviderade ämnes- och kursplaner, lärarfortbildning, läromedel, information samt övergångsstöd till huvudmän under infasning. Tidigare större gymnasiereformer har typiskt fått riktade genomförandemedel i storleksordningen tiotals upp till ett par hundra mkr. Estimat: 20–200 msek som engångskostnad, bas 80 msek; löpande drift ligger inom befintlig per-elev-finansiering av gymnasiet.